Tofsskräling har vanligtvis en liten, konisk eller klockformad hatt med en unik fjällig yta, och den visar sig ofta i en varm brun färg. Den växer på förmultnande trä, och föredrar livsmiljöer rika på skogsrester. Skivorna under hatten är viktiga för spridning av sporer, en viktig del av dess livscykel. Tofsskräling's smala stjälk kompletterar sin hatt, och fullbordar dess ömtåliga struktur.
Hattens diameter:
4 - 16 mm
Lukt:
Mild, inte utmärkande svampdoft.
I den här artikeln
Egenskaper
Liknande arter
Tips för att hitta
Rengör och bevara
Vanliga frågor
Allmän information om tofsskräling
Identifiera svampar direkt med ett foto
Ta ett foto och få svampens namn och riskbedömning direkt med information om ätlighet, giftighet, medicinskt värde, livsmiljö, kultur och tekniker för att hitta svampar och mera.
Ladda ner appen gratis
Egenskaper hos tofsskräling
Hattens diameter
4 - 16 mm
Fruktkroppens höjd
3 - 20 mm
Hatt
Hatt 0.5-1.5 cm i diameter; konvex till grunt umbona; rostbrun till rödbrun; ytan är tätt ullig-fjällig
Hattens form
Konvex
Hattens yta
Fibrillos-fjällande
Skivor
Fäst vid eller något skild från stammen; glest; ockra-brun till kanel-brun
Skivors fäste
Ansluten
Stam
Stam 0.3-1.5 cm lång, 0.1-0.2 cm tjock; jämn; blek, matt rödbrun till mörkbrun; ytan slät
Stamformer
Cylindrisk
Stammens ytor
Fibrillös
Kött
Tunn; seg; ockraröd till mörkröd
Ring
Utan ring
Sporavtryck
Kanelbrun
Lukt
Mild, inte utmärkande svampdoft.
Färger
Brun
Gul
Röd
Vit
Köttblåmärken
Missfärgas inte
Tillväxtform
Ensam, Flockvis
Växtsätt
Saprofytisk
Substrat
Död skog
Närliggande Träd
Salix, Gråvide, Quercus
Förekomst
Lövskog
Artstatus
Tillfällig
Hotad art
Nej
AI-expert på svampar i din ficka
Livsmiljö hos tofsskräling
Tofsskräling trivs på hårdträdsrester som nedfallna grenar och stockar, och föredrar ekrelaterade miljöer inom kust- och låglandsbergsskogar.
