Den giftiga svarttandrige rädisahjälmen (Mycena pelianthina) är en svampart från familjen Helmlings släktet (Mycenaceae). Svampen liknar den vanliga rädisahjälmen men har lila-svarta skivor. Fruchtkropparna dyker upp från sommaren till hösten i lövskogen vanligtvis med röd bok. Svampen kallas också svart-stubbad eller svarttandad kam.
Hattens diameter:
2 - 6 cm
Lukt:
Skarp rädisaliknande när den krossas.
I den här artikeln
Egenskaper
Giftighet och ätbarhet
Liknande arter
Tips för att hitta
Rengör och bevara
Vanliga frågor
Allmän information om Falsk rättikhätta
Identifiera svampar direkt med ett foto
Ta ett foto och få svampens namn och riskbedömning direkt med information om ätlighet, giftighet, medicinskt värde, livsmiljö, kultur och tekniker för att hitta svampar och mera.
Ladda ner appen gratis
Egenskaper hos Falsk rättikhätta
Hattens diameter
2 - 6 cm
Fruktkroppens höjd
4 - 10 cm
Hatt
Hatt 1,5-5 cm i diameter; klockliknande till platt; rosa buff till ljus fiolett; kant räfflad
Hattens form
Klockformad, Platt, Central knöl
Hattens yta
Synliga linjer eller ränder
Skivor
Lätt sinuös; violettgrå till gråbrun
Skivors fäste
Inhakad
Stam
Skaft 3-7 cm lång, 0,2-0,8 cm tjock; något avsmalnande mot toppen; mycket blek benvit; med fibrer
Stamformer
Cylindrisk
Stammens ytor
Slät till lätt fibrös
Tvärsnitt av stam
ihålig eller bomullsliknande ihålig
Kött
Fibrös; vit; oförändrad
Ring
Utan ring
Sporavtryck
Vit
Lukt
Skarp rädisaliknande när den krossas.
Färger
Brun
Vit
Lila
Rosa
Köttblåmärken
Missfärgas inte
Tillväxtform
Samlad
Växtsätt
Saprofytisk
Substrat
På marken, Död skog
Närliggande Träd
Bok, Quercus
Förekomst
Lövskog, Barrskog
Artstatus
Ganska vanlig
Hotad art
Nej
AI-expert på svampar i din ficka
Livsmiljö hos Falsk rättikhätta
Falsk rättikhätta trivs i lövskogar, ofta under bokträd, och kan ibland hittas i barrskogar.
