Du kan behöva kischa lite för att få hatten på jättekamskivling att likna en faktisk ormskinn. Liksom andra amaniter har dock denna svamp en robust hatt med grova, fjälliga fläckar som mörknar med åldern.
Hattens diameter:
6 - 12 cm
Lukt:
Svag, jordig, icke-distinktiv.
I den här artikeln
Egenskaper
Giftighet och ätbarhet
Liknande arter
Tips för att hitta
Rengör och bevara
Vanliga frågor
Allmän information om Jättekamskivling
Identifiera svampar direkt med ett foto
Ta ett foto och få svampens namn och riskbedömning direkt med information om ätlighet, giftighet, medicinskt värde, livsmiljö, kultur och tekniker för att hitta svampar och mera.
Ladda ner appen gratis
Egenskaper hos Jättekamskivling
Hattens diameter
6 - 12 cm
Fruktkroppens höjd
7 - 20 cm
Hatt
Hatt 5-12 cm tvärs över; ljus till mörkgulbrun, gråbrun; ytan slät, med slöjrester
Hattens form
Konvex, Platt
Hattens yta
Fibrillos-fjällande, Synliga linjer eller ränder
Skivor
Fri, ansluten; trångt; vit, gråaktig
Skivors fäste
Fri
Stam
Stjälk 7-18 cm lång, 2 cm tjock; grå; med tydliga huggormsliknande markeringar
Stamformer
Cylindrisk
Stammens ytor
Fibrillös
Tvärsnitt av stam
ihålig eller bomullsliknande ihålig
Kött
Vit
Volva
På stjälkbasen; vitaktig till gråaktig
Ring
Utan ring
Sporavtryck
Vit
Lukt
Svag, jordig, icke-distinktiv.
Färger
Brun
grå
Vit
Köttblåmärken
Missfärgas inte
Tillväxtform
Enskilda, spridda, sällskapliga
Växtsätt
Mycorrhiza
Substrat
På marken
Närliggande Träd
Tsuga canadensis, Quercus, Bok
Förekomst
Lövskog, Barrskog, Blandskog
Artstatus
Brett distribuerad
Hotad art
Nej
AI-expert på svampar i din ficka
Livsmiljö hos Jättekamskivling
Jättekamskivling förekommer vanligtvis i öppna blandade skogar och småskogar, under både barr- och lövträd. Den lever i en symbiotisk relation med en värdträds rötter, vilket hjälper det att absorbera vatten och näringsämnen medan trädet ger det socker och aminosyror.
